The Italian Language

Learn about the Italian language, grammar, vocabulary and culture

Home
Why Learn Italian?
About me
Link to my site
Links
Contact me
©2007 Richard Willmer. All rights reserved.  
Updated 9 July 2008

Original Text Only

Here is a text in various Rhaeto-Romanic (Romansch, Ladin) dialects without translation.

Rhaeto-Romanic (Romansch):

L'uolp era puspei inagada fomentada. Cheu ha ella viu sin in pegn in tgaper che teneva in toc caschiel en siu bec. Quei gustass a mi, ha ella tertgau, ed ha clamau al tgaper: "Tgei bi che ti eis! Sche tiu cant ei aschi bials sco tia cumparsa, lu eis ti il pli bi utschi da tuts".

Sottosilvano (Sutsilvan)
:

La vualp eara puspe egn'eada fumantada. Qua à ella vieu sen egn pegn egn corv ca taneva egn toc caschiel ainten sieus pecel. Quegl gustass a mei, à ella tartgieu, ed ha clamo agli corv: "Tge beal ca tei es! Scha tieus tgànt e aschi beal sco tia pareta, alura es tei igl ple beal utschi da tuts".

Surmirano (Surmiran)
:

La golp era puspe eneda famantada. Cò ò ella via sen en pegn en corv tgi tigniva en toc caschiel an sies pecal. Chegl am gustess, ò ella panso, ed ò clamo agl corv: "Tge bel tgi te ist! Schi ties cant è schi bel scu tia parentscha, alloura ist te igl pli bel utschel da tots".

Engadino superiore (Putér)
:

La vuolp d'eira darcho üna vouta famanteda. Cò ho'la vis sün ün pin ün corv chi tgnaiva ün töch chaschöl in sieu pical. Que am gustess, ho'la penso, ed ho clamo al corv: "Che bel cha tü est! Scha tieu chaunt es uschè bel scu tia apparentscha, alura est tü il pü bel utschè da tuots".

Engadino inferiore (Vallader)
:

La vuolp d'eira darcheu üna jada fomantada. Qua ha'la vis sün ün pin ün corv chi tgnaiva ün toc chaschöl in seis pical. Quai am gustess, ha'la pensà, ed ha clomà al corv: "Che bel cha tü est! Scha teis chant es uschè bel sco tia apparentscha, lura est tü il plü bel utschè da tuots".

And here is a text in Dolomitic Ladin:

Duc i Ladins sá che l lé (o lech) dl ergabuan é l Lé de Careza. Chest é conesciú lonc y lerch per si biei colours che muda demeztroi dal vert-fresch al cuecen-scarlat, y dal blé dl ciel al ghel-or; per chesta mudazion de colours él vegnú batié "Lé dl Ergabuan", dai colours dla irida/cogola dl uedl. An conta che chel lé fova n iade abité da na "gana" che ova l corp da pesc y l cef da persona, desche an se imaginova da zacan na ninfa. N salvan che abitova te cheles selves, che scluj ite chest pice lé desche na perla, se ova inamoré da perde l cef te chesta bela muta-ninfa; ma dut debant! Per la tré a se, se ova l salvan pensé de fé n gran ergabuan con i colours plu biei che se destenova fora da la piza dl Latemar enfin ju tl lech; ma la ninfa ne se ova empone lascé pié. Dal gran senn, l Salvan, che ova fat con tant de fadia sie beliscim laour, ova n dí tout l ergabuan, l ova desfat en tant de fruzies y l ova spo sciulé tl lech. Da chel moment á l lé giaté duc chi biei colours che al à enfin aldidancuei.


Latin and Romance
Introduction
The Latin Alphabet
The Greek Influence
The Latin Language
Vocabulary
Pronunciation Changes
Changes in Grammar
Mediaeval Additions
The Italian Language
Introduction
The Language in Europe
Origin
Development
Sicilian
The Rise of Florence
A common Language
Modern Italian
Dialect and Language
The Languages of Italy
Many Languages
Bilingual Regions
Dialects
Speakers of Italian
Latin Languages of Italy
Non Latin Languages
Italian and Romance
Pronunciation
Introduction
The Italian Alphabet
Particular Letter Cases
Double consonants
Stress in Italian
Equivalent letters
Cooking Terms
Italian Cooking
Food Terms
Olive Oil
Hors d'Oeuvre
First Courses
Second Courses
Desserts
Languages of Europe
European Languages
Indo-European Languages
Latin Languages
 
This site is made possible thanks to the support of Istituto Michelangelo

Italian language school

s
The italian language body text The italian language
Italian Culture Abroad
Introduction
Adventurers
Architecture
Aristocrats
Cars
Cinema
Explorers
Fashion
Music
Painting
Political Figures
Sculpture
The Prix de Rome
Writers
Specific Vocabulary
City Names
Common words
Italian Literature
Introduction
Latin Literature
Several Vernaculars
The Sicilian School
Tuscany
Three Great Writers
The Renaissance
The XVI Century
XVII and XVIII Centuries

The XIX Century

The XX Century
The Fascist Era

Post-War Literature

Musical Terms
Expression
Instruments
Mood Indications
Musical Forms
Musical Technique
Specifying Terms
Speed Indications
Art Terms
Art Vocabulary
Language Examples
Phrases in Translation
Words in Translation
Original Text Only